Muskelvärk

 RehabILitering

 KRIS o KATASTROF

 DINA RÄTTIGHETER!

 Ad lib  "efter behaG"

 SJUKHUS - VYKORT

 KONSTGALLERIET

ANNONSER

Obs vi har ej inflytande över vilka annonser som visas

ISSN 1652-9375

URN:NBN:se-2005-1

Vi använder endast "sessionscookies"

som tas bort när du lämnar hemsidan

Läs om cookies och säkerhet här

Folkhälso- portalen följer HONcodes normer för tillförlitlig information i hälso- frågor.
Läs mer här.

Vi följer också

EU:s regler

och är utvärderade

av Socialstyrelsen

Läs också våra

etiska regler

Här slutar Internet »

SmärtGuidens Galleri 

Gå till första sida    <<Gå till föregående konstnär     Gå till nästa konstnär>>

Sidsel Bryde, Malmö

"PTSD, Traumatisk blockering av energin till nervsystemet - är diagnosen. Samt borrelios.

Jag  är konstnär av profession. Debuterade 1978 36 år gammal, Sensation, skrev tidningarna. Pang för din sensation, svarade maken. Det tar tre år att slå skaparkraften ur en kvinna, om man gör det noggrant.

Sen har jag haft sporadisk verksamhet, har dock ställt ut en del, för jag är oerhört snabb, när jag har arbetsro. Fick 1978 norska statens stora treåriga arbetsstipendium. Har ställt ut på ett stort antal jurybedömda utställningar, haft en del separata utställningar.

Sökte 1990 hjälp för posttraumatiskt stress-syndrom i psykiatriska vården. Det var en miss. Tyvärr var metoderna hemliga, patienten fick inte veta vad hon behandlades för. "Misshandlade kvinnor är psykiskt sjuka, masochistiska, jag-svaga, infantila, måste inse sin skuld, tål inte kriser, klarar inte sina liv, måste uppfostras att sluta se människan som enbart demon eller helgon. Män är inte enbart onda eller goda, svarta eller vita, de har även gråskalor. Tag dina piller."

Mäns våld mot kvinnor/ Applikation 4 m2

Det var förödande. Hjärndämpande kemi, känsloförstörande, som grå yllefiltar i skallen. Bedövade helt ens skaparkraft. Tog bort ens livsmod, lade en i trötthet och sorg. Jag är inte ensam om att ha farit illa, fått livet förstört med denna "läkande" verksamhet. Kvinnor har tagit livet av sig. Psykiatrin arbetade enligt den individualpsykologiska metoden. "Vilken är din skuld, kvinna? Män som slår har lidit. Dem vill vi inte höra om. Vi vill veta om din skuld." Men jag satte själv, för tre år sedan ut medicinerna som jag fått besked om att ta resten av livet. Då blev jag åter levande. Jag hade trott att jag var död som konstnär, sedan 15 år. Att det var sant som maken sagt: "Utan mig är du ingenting." Jag började arbeta igen. Som en bulldozer, ställde ut sommaren 2006 - med konstiga känningar av märklig smärta, kraftbortfall. För ett år sedan blev jag en citrongul docka i bur. Förlorade all kraft, fick ryckningar och kramper. Så illa var det att härbärgera det faktum att min make, fast han var död, nästan lyckats med sin missgärning - att slå mig ut av konstnärsbanan. Han fixade det nästan, med psykiatrins arm som sin förlängning. Det var JAG som kom bakom galler, lås, bom. Bokstavligen. Det varade bara fem veckor, för jag var inte aggressiv, inte ens uppladdande, hade bara psykos med kramper och skrek : sluta, för jag trodde kramperna var styrda utifrån. Det heter egentligen dålig terapeut, men sågs som ett genombrott i terapin, då patienten bröt samman och vrålade av ångest. Nu har jag klättrat själv upp på toppen av Mount Everest, utan syrgasmask, kängor eller fallskärm. Jag såg utöver de vita fjällen vid middagstid idag, såg varet rinna grönt som paddglörp ner längs de vita snösidorna. Makens ord rann ur soptunnan han ställt i min skalle. Tunnan rullade efter, fjällen blev åter blanka och rena. Jag tror mig ha renat mig från hela smörjan av skitsnack från alla kanter. Då sjunker nog smärtan. Vad jag skall jobba! Jag har så mycket i huvudet, så många år att ta igen. Man måste nämligen fria sig från skulden att ha fått stryk. "Varför lämnade du inte?" För han lovat hämnas. In i döden. Såna män hämnas på ens barn. Den smärtan sitter stöpt i själen. Den kan man inte fria sig från. Mina barn for illa, då jag lämnade maken. Han var mycket skicklig. Smart. Hjärntvättare. Visste skillnad på rätt och fel, men lagen gällde inte honom. Själ var gyttja, kärlek ding-dong-pling-plong. Empati kände han inte till, han krigade för att hämnas på de goda människorna, så han kunde förstöra dem och skapa hat. Det är min sann att kasta bort sitt liv. Destruktion är inte nyttigt, om du frågar mig.

Att nekas sömn, som terror-rutin, i veckor i taget, år efter år, det är värsta finessen med misshandel. Bryter ner en helt, sätter inga blåmärken. Men han fixade inte att smälta ner mig till hatande tennsoldat. Det är jag stolt över.

Jag skriver bok om ämnet. Håller på med bild av terapeutiska klimatet på 1990-talet. Den blir på 7 kvadratmeter. För nu är världens minsta Tarzan åter igång. 158 lång, blev smal av aptitbortfall då smärtan steg till övermäktig. Det ser snyggt ut. MAN FÅR VARA POSITIV, ALLT BLIR ROLIGARE DÅ. Jo - jag fick ju svenska bildkonstnärsfondens ettåriga arbetsstipendium för 2009.

Mitt andra stipendium i livet. Så går det, när man får chansen att skapa."

=======Om du vill handla ett verk, klicka på länken under bilden, Vi sätter dig i kontakt med konstnären när betalningen kommit. Obs pengar dras ej från ditt konto förrän du fått konstverket om du använder Paysongaranti. Frakt eller passning för hämtning ingår. Betalning, hämtning och godkännande är en affär mellan dig och konstnären. Utställda verk finns till hämtning på Smärtmottagningen , Banérgatan 23 må och onsdagar kl 09-17 från den 7 sept. =======

klicka på bilder för förstoring

Gå till första sida    <<Gå till föregående konstnär     Gå till nästa konstnär>>